Arkiv för kategorin innovation
Making Money on Media, The Conference
Skrivet av malinstroman i arbetsplatsen, innovation, produktutveckling, team, augusti 24, 2012
Utöver den på The Conference genomgående upptäckten av hur viktigt det är att lära känna användarna vilket numera känns som en självklarhet, visade Rebecka Miskin i sessionen Making Money on Media, hur den nya kunskap de på Hearst Magazine har om det som tidigare hette läsare, har vidgat koncepten från tidningar eller tv-program, till en hel uppsättning av olika sorters underhållning för olika tillfällen och olika behov. När användaren av Garden Living sitter vid datorn under jobbtid har man ett webberbjudande i kortformat, på helgen när användaren vill vara utan dator arrangeras trädgårdsmässor och vid den tid som användaren vill sitta framför tv’n sänder man en tv-show om trädgårdar. De satsar på att äga varje vaken stund i målgruppens liv, på den plattform som användaren helst använder sig av för tillfället.
Lucy Kung, professor, researcher och strategisk och organisatorisk rådgivare till mediaföretag hade samlat ihop sina viktigaste poänger till en mycket intressant föreläsning. Hennes forskning på företag som bbc och andra stora mediehus utmanar de traditionella organisationerna och gör det svårt för t ex erfarna investerare och styrelser som ska bidra med sin kunskap
– att du kan något nu betyder inte att du kan något i framtiden, snarare tvärtom. Den som kan tror för mycket och utmanar inte frågorna.
– det är inte den starkaste som överlever, det är den som är mest adaptiv, föränderlig och flexibel
– det är stor skillnad mellan mediala marknaden och produkter, det som har fungerat och inte för en produkt går inte att använda som erfarenhet i utvecklingen av affärsmodeller och strategier för medier online.
Lucy har två principer att jobba med
iterativ – vi fick se exempel på hur the guardian har gått från en enda publiceringsprocess till att explorativt testa många olika vägar, en del funkar andra inte. Hon råder oss att släppa ut mängder av små, inte för kostsamma projekt och se vilka som fastnar. Jag har tidigare sett modellen att testa en nya helt obeprövade koncept men som har tagit mycket kraft och mycket pengar och kan avråda från det, det är svårt att hålla andan uppe när de går i stöpet.
hybridity – här fick x-factor stå exempel för just det som Rebecka senare beskrev med Living Garden – en mängd olika plattformar och produkter i ett helhetskoncept.
Vad gällde organisationen var Lucys råd för att skapa den innovation som behövs att ge stora mandat utan att kräva någonting. Ledaren ska slänga in den övergripande visionen som uppdrag, gå därifrån och inte komma tillbaka förrän teamet vill presentera något. Teamet ska få fokusera på sina ideer, slippa management med processer och vara tillåtna att byta riktning mitt i produktionen utan repressalier. Alexander Kjerulf menade i sin presentation som följde att vi t om inte får glömma att fira misstagen. Mer om det senare.
Lucy avslutade med att peka ut vanliga hinder för innovation i företag. Antingen kan man marknaden eller produkter. Man gör en ny produkt för en existerande marknad eller en gammal produkt för en ny marknad. Hinder som ofta står i vägen för innovation, fyndet av nya marknader eller nya produkter kan vara att det saknas kanaler och forum för nya ideer att nå rätt öra, att man inte mäter och analyserar metrics på rätt sätt och att man har för komplexa icke tillåtande procedurer som inte är öppna för experimenterande.
Det har pratats ett tag nu om hur vi måste kväsa hierarkier genom cross funktionella autonoma team, öppna kommunikationsflöden och tillåtande inställning. Min erfarenhet är att det lätt blir ännu mer möten för att kommunikationen ska spridas, att de små autonoma teamen trots allt behöver löpande information om resterande ramverk i den snabbt föränderliga organisationen och tekniska plattformen. Jag upplever också att team gärna vill få respons från ledare på att de är på rätt väg, att de känner sig övergivna och osedda när det inte finns ledare och att misstagen helst ska begås på kortare projekt då det uppstår stor frustration och känsla av meningslöshet när alltför långa, kostsamma och krävande projekt läggs åt sidan. Det går att göra förbättringar för att dessa problem ska minska. Ledare kan bli bättre på att ge tydligt utformade visioner och målsättningar att jobba mot och visualisera och lyfta fram vad man gemensamt har lärt sig av misstagen som ett steg framåt mot nästa försök.
Förtroende trend på the Conference
Skrivet av malinstroman i community, innovation, produktutveckling, augusti 23, 2012
Temat för de två dagarna på The Conference i Malmö var Human Behaviour och How to Make it Happen. Det ord jag uppfattade flest gånger var TRUST.
Första dagen blev vi kanske mest förbryllade över att företag fortfarande inte har förstått det större värdet i att berätta om vilka detaljer man är riktigt bra på, vad man har testat på vägen och vad man har lärt sig, istället för en generell beskrivning av en fantastisk tjänst eller produkt.
Tricia Wang och Mark Kaigwas presentationer av drivkrafterna för utvecklingen av människors beteende i Kina respektive Afrika förhöjde dagen för mig.Tricia menade att just möjligheten att skapa förtroende är en drivkraft där teknik och sociala media har stor potential att erbjuda lösningar, medan det i Afrika, enligt Mark, redan finns en grundläggande kultur av tilltro och förtroende och där betalningsmöjligheter är den stora drivkraften. Kenyanen spenderar redan i dag i genomsnitt 111 min om dagen med sin mobil och flera av de varumärken som har svårt i konkurrens med t ex Apple i västvärlden har gjort starka markeringar i den afrikanska utvecklingen. Marks presentation blev också en bra uppdatering och bekräftelse av förra årets talare, Barry Coetzee.
Tidigare samma dag hade Vinay Gupta, co-founder av WhipCar.com, betonat förtroende som nyckelfaktor för deras kärnverksamhet – privat biluthyrning, Sofia Svanteson menade att behöver kunna ha förtroende för interaktionsdesignen och nästa morgon tryckte även Rebecka Miskin, Digital Strategy Director på Hearst Magazines UK, på vikten av att bygga ett varumärke som skapar förtroende. Det finns egentligen bara en anledning till att jag ska välja ett paketerat utbud i ett konstant flöde av nyheter, och det är förtroendet för just det varumärkets urval och åsikter.
Jag hade den diskussionen över en lunch med några kollegor tidigare i veckan och vi var långt ifrån överens, men jag tror att jag åtminstone i dagsläget hade valt en digital version av min morgontidning om den kom till samma eller lägre pris än pappersversionen, av flera orsaker. Jag vill undvika tidningshögen och återvinningsproceduren, jag kan tänka mig ett rofyllt färdigpaketerat format på morgonen istället för den galna blandade feeden och jag litar på att ett specifikt varumärke ska förse mig med en packe gemensamma samtalsämnen till fikat.
I det kinesiska caset som presenterades behövde resultatet av välgörande donationer visualiseras trovärdigt för att fler donationer skulle göras, interaktionsdesign kan vara avgörande inför en kärnvapenolycka och i bilpolen handlade modellen om att skapa förtroende för urvalet potentiella som kan tänkas hyra ens bil. Helt olika områden, men ändå samma behov och drivkraft.
VP of Product, Stardoll
Skrivet av malinstroman i community, innovation, produktutveckling, april 18, 2012
När finska Liisa sjukpensionerades startade hon sajten paperdolheaven.com. En av Liisas fem söner hjälpte henne att bygga en mall till de interaktiva klippdockor som hon ville göra. Hon hade bestämt sig för att göra dockorna hon klippte ut kläder till som liten fast interaktiva på Internet. Mette-Marit var en av de första, och sedan gjorde hon en ny kändis och la upp en efter en. 2003 gav kändisnamnen bra söktrafik och snart hade hon en konstant växande och återkommande skara följare. Det fanns inget liknande i Västvärlden och konceptet var urgammalt, beprövat, älskat och framgångsrikt och fungerade lika bra i sitt digitala format. Efter inte så lång tid blev projektet för stort för Liisa och hennes son och samtidigt som de ville sälja sajten, fanns det köpare.
Mattias fick uppdraget att dra igång ett företag där jag var nummer två att bli anställd efter Henrik Thorstensson. Jag var tjej och därmed till att börja med rätt ensam om att förstå tjusningen med pappersdockorna på riktigt. Med ett ständigt växande designteam och ett contentteam byggde vi en plats där unga tjejer kunde utforska sin identitet och sina drömmar i trygghet. De följande fem åren var Stardoll min baby som jag kände utan och innan. Jag visste när Stardoll mådde bra eller dåligt. Jag visste både vad användarna och vad organisationen ville ha och behövde och var en del av att nära och vårda produkten från noll till 60 miljoner medlemmar. Samtidigt växte min uppfattning om team som en summa av samtliga deltagares kunskaper och expertis sig starkare och jag ville jobba mer agilt. Jag slutade på Stardoll 2010.
Efter att ha följt resultatet av otaliga omprövningar av strategier och tester och lärdomar av startsidor, betalflöden och releaser är jag oerhört trygg online.
Och ja (alla undrar) – Liisa ritar fortfarande ansikten till dockorna på Stardoll som nu har över 160 miljoner medlemmar.
Tillit och Ramverk för innovationsförmåga
Skrivet av malinstroman i innovation, produktutveckling, team, februari 25, 2012
Jag fick en mycket anonym och icke informativ inbjudan till ett runda bordet samtal på Vinnova i slutet av december.
VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och ska öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige. Vår uppgift är att främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem.
Det lät spännande utan att jag hade en aning om vad det var vi skulle göra eller varför jag var inbjuden. Det visade sig vara ett femtiotal personer från diverse företag som träffades under en dag och i olika gruppformat diskuterade vad som krävs för att en organisation ska ha en stark innovationsförmåga.
Vi kom från SEB, Volvo, Alfa Laval, WSP AB, Strandkliniken, Stora Enso, Scania, Avalon Innovation, Fiber Optic Valley, ASSA ABLOY, Saab, Triple Steelix, Centigo, Ecofin, Transformator, Sweco, BeFo, SECRAB, Luleå tekniska universitet, Kandel Group, Ericsson, Sparbanken ABB, Incessus, LOOOP, Pfizer, Arla, Skogfors, Skånes Livsmedelsakademi, LogicaSivers, IMA, Cultmedia Information, Innventia, SCA R&D, AstraZeneca och så jag från SVTi och tidigare Stardoll.
Min morgon började tillsammans med en raketforskare, en hr-chef från SEB och en organisationskonsult. Det hade jag inte trott när jag vaknade den morgonen. I små och stora grupper diskuterade vi
Ledarskap, organisation och kultur
Tre teman dominerade diskussionerna på den första frågeställningen
– processer för att testa, prototypa, a/b-testa och mognadsfasbedöma lyftes fram, för många som en väg till modet att våga göra nytt.
Chefer säger att de vill främja innovation men fan den som kommer med idéer – helst vill man bara få köra på så som man har bestämt och ingen ska säga något på vägen.
– sammanfattningen ovan från en deltagare ledde vidare till önskan om transparens och tydlighet för att de anställda ska ha samma ramverk och förståelse att verka inom som ledningen och på så sätt kunna tajma nya idéer rätt. Och därmed få gehör och rätt att genomföra.
– dialog med ledningen – att ge cheferna information om vad de anställda behöver för att kunna jobba framåt och tvärtom – vad cheferna behöver av teamet.
Gränsöverskridande samarbeten
Utrymme för entreprenörstypen var det som slutligen blev kärnan i gruppernas gemensamma diskussioner. Två tydliga problem för detta är att
– en fristående part behöver få tillit och mandat, vilket kan vara svårt med flera beställare och stake holders
– i den traditionella organisationen är inte entreprenörstypen särskilt populär utan mest besvärlig. Den typ som önskas och främjas är den som utför det som står på att-göra-listan utan att ifrågasätta eller komma med egna kreativa idéer och tillägg.
Mätning och styrning av innovation
Egentligen var alla rätt överens om att det är riktigt svårt att mäta innovation på ett vettigt sätt, mycket beroende på att tajming är en svårmätt parameter, samt att antalet innovationer inte på något sätt påvisar framgång.
Efter dagen grävde jag vidare på Vinnovas sida och hittade en rad intressanta publikationer, där bl a mätning kommenteras spännande
Effektivisering och förbättringar respektive förnyelse och innovation är två radikalt olika processer och bör också mätas och följas upp på helt olika sätt. Medan en effektivisering bör leda till en förbättrad lönsamhet i årets resultat, kan en förnyelseprocess i stället leda till ökade kostnader och därmed försämrad lönsamhet på kort sikt. Förnyelse och innovation syftar till en utveckling av företagets affärsmodell så att en framtida högre lönsamhet kan säkras men också till att säkra företagets position gentemot konkurrenterna. Effektivisering och förnyelsearbete bör således följas upp med radikalt olika uppföljningsparametrar.
Två återkommande nyckelord följde med mig hem efter dagen TILLIT och RAMVERK.
Artificiell kommunikation
Skrivet av malinstroman i innovation, produktutveckling, tillgänglighet, februari 16, 2012
Artificiella dialoger kan vara knepiga. För mig är det högst imponerande att Artificial Solutions som jag jobbade på under ett par år fortfarande blomstrar och lever idag. Jag var först eller andra anställd på företaget som startades 2001. Det fanns ett par olika plattformar för att bygga upp en ‘intelligent’ språkbas i som vi testade, vidareutvecklade och fyllde med grunden till de mest obskyra dialoger.
Chattbottar som stöd och komplement till kundtjänst var nytt och oprövat och det är klart att man måste testa, men jag har ännu svårt att förstå intresset i att chatta med en databas som visualiseras med ett 3D-ansikte istället för att använda en vanlig sökfunktion. Annat än till att testa hur botten svarar på hädelser och inviter förstås. Chattbottarna måste naturligtvis ha bevisat sig kunna hjälpa till på något sätt, annars skulle ju inte Apple erbjuda Siri. Jag som har sådana där fingrar som inte riktigt tar på touch screens anar att det har med tillgängligheten att göra. IKEA tog tvärtom nyligen bort sin efter många års trogen tjänst.
Könsneutrala världar av poesi
Skrivet av malinstroman i community, genus, innovation, mångfald, tillgänglighet, februari 15, 2012
Som avslutningsprojekt på Multimedia Pedagogik-teknik för många år sedan (2000) byggde jag och tre kollegor en textbaserad virtuell värld – en sk MOO (Mud Object Oriented) – av poesi. Världen bemästrades med enkla kommandon med vilka jag tog mig fram, interagerade och skapade.
Jag såg ett träd som var större än alla andra
och hängde fullt av oåtkomliga kottar;
jag såg en stor kyrka med öppna dörrar
och alla som kommo ut voro bleka och starka
och färdiga att dö;
jag såg en kvinna som leende och sminkad
kastade tärning om sin lycka
och såg att hon förlorade.
Edith Södergran
Det var fascinerande att se scenarier målas upp i huvudet beskrivna i endast ord, som en bok men med mig själv som deltagare i handlingen. Ännu mer spännande var det att möta på besökare från hela världen som utforskade den poetiska världen och byggde den vidare med egna ord.
kommando [klättra upp i trädet]
Däruppe, vilket lövverk
Solen skiner, jorden stannar
En lugn stund, ett andetag
Inför avslutningen bjöd vi hit grundarna till den Open Source vi utvecklade i – Associate Professor Cynthia Haynes och Assistant Professor Jan Rune Holmevik. Jag tror det var roligt även för dem att se hur deras verktyg användes på ett helt oväntat och nytänkande sätt.
Det som började som ett studentprojekt fortsatte vidare i ett eget företag som vi kämpade tillsammans med under ett år. På stipendiepengar producerade vi en sexuundervisningsMoo för RFSU, vi hade gymnasie- och högstadielärare med egna klasser inne i Poemoo och vår tidigare rektor Göran Lange genomförde en hel tiopoängskurs i filosofi i en av våra MOOar, men jag kan fortfarande idag inte säga om vi var för tidiga eller för sena med våra världar. Gränssnittet var för knepigt för ovana datoranvändare och är det än idag, men jag är glad att vi utforskade det som vi gjorde och vi fick ovärderliga erfarenheter av sociala digitala platser.
Under filosofikursen var samtliga deltagare anonyma hela kursen igenom. De gick in, skapade sig en avatar med ett nick, jobbade i grupper i den virtuella världen utan att avslöja vem de var och examinerades virtuellt av rektorn utan att han hade deras riktiga namn. Klassen var totalt 40 studenter jämnt fördelade i kön. 2 tjejer valde att byta kön under den anonyma kursen. Ingen kille bytte kön.



