Inlägg taggade tv

Att lyssna på någon annan eller på sig själv

Jag hade precis öppnat WordPress för att börja skriva om fredagen på Mediedagarna i Göteborg, MEG13. Jag pratade allra sist på dagen i en paneldebatt om det som jag lägger mest tanketid på just nu – hur barnen visar oss framtidens media. Fokuset var egentligen hur public service barnutbud ska kunna förbli relevant och vi tyckte väl att Darja Isaksson, Johan Grafström, Kristina Colliander och jag fick upp en något så när energisk diskussion kring tv on demand, rättigheter, nya valmöjligheter för barn och familj och annat. Nu hade jag tänkt att skriva lite istället om Lizz Winstead som jag lyssnade på tidigare på dagen – en makalös kvinna (inte minst eftersom hon uppenbarligen var hetro) och politisk satiriker och därtill medskapare och fd huvudförfattare till the Daily Show med mera med mera. Det gick upp för mig varför jag älskar the Daily Show och jag fick en ny feministisk idol internationella kvinnodagen till ära.

Då drog något igång på Twitter. Men vad i… hela fridens namn. Maria Sveland berättar om hur hon senare samma kväll satt i panel på Gräv13 som gick parallellt på samma plats, och hur en mycket upprörd Janne Josefsson där tog rummet i besittning för att uttrycka hur mycket han ogillar… något som Maria gör… som kanske har att göra med att hon är feminist eller kvinna eller bara jävligt irriterande allmänt eller att hon har tagit för mycket utrymme i media eller något annat. Janne är ju en mycket respekterad man och fler paneldeltagare följde hans exempel. Sofia Miriamsdotter verkar till slut ha tyckt att det fick räcka och det verkar vara fler som upplevde situationen som stötande. Och allt detta hade kunnat tolkas på olika sätt om inte… Täppas Fogelberg lägger ut en respons som inte kan misstolkas. En förminskning, en bagatellisering av situationen och av de mer utsatta personerna som talar sitt tydliga språk – scenen i fråga är inget som har brytt hans hjärna, ingenting han bryr sig om. Det gick honom förbi. Han sov tryggt i natt.

Bra för dig Täppas! Människor är bestörta över en kulturell och politisk samhällsstruktur som de inte accepterar och till och med tycker att du är en del av – och du väljer att blunda. Är det ditt jobb att blunda… eller inte?

Tillbaka till min nya idol Lizz och the Daily Show och Saturday Night Live. Lizz menar att dessa shower fungerar ypperligt som nyhetsförmedlare – att deras tittare enligt undersökningar har bättre koll på nyheter och omvärldsbevakning än vad Fox News’ tittare har. Med satir och humor kan de orädda granska, kritisera och visualisera politiker, medier och deras strategier – samma politiker och strategier som nyheterna visar upp utan att ifrågasätta. Övrig media lånar istället bilder från de satiriska showerna och visar upp som humoristiska inslag. Viktigt är att även publiken ifrågasätts på samma orädda sätt – Vad tänkte ni som röstar så här? Vi blir tvungna att tänka själva, reflektera, hitta en egen ståndpunkt. Det är klart att förtroendet blir högre för den typen av nyheter för dem som ser dem – de serveras ett underlag att fundera utifrån och inte en paketerad publikfriande sanning. Lizz poängterade att vi genom att titta på den vanliga rapporteringen kan förstå varför folk är så dumma (ja hon är satiriker, hon får säga sån’t, hon verkar gärna säga sån’t för att få oss att haja till).

Tillbaka till svenska medier igen. Varför tittar jag inte på Uppdrag Granskning? frågade någon mig under fredagen. För att jag inte gillar att få en sanning serverad av någon jag inte har fullt förtroende för, lyckades jag till slut formulera. Jag har inte tänk på det förut, men så är det. Och nu vet jag att det är en bra anledning.

jon-stewart-rick-sanchez-joke-night-of-too-many-stars

, , , , , , , ,

3 kommentarer

YouTube viktigare än public service

Jag uppskattar SVT’s utbud något alldeles enormt och ser inte mycket annat eftersom jag inte vill att oändliga reklampauser ska få stjäla min tid. Videoboxar, lite on demand-tjänster och annat passerar också, men det går väldigt mycket bra gratis på svtplay. Här hittar jag den underhållning jag gillar. Men Youtube och Twitter är ibland (alltid?) så fruktansvärt mycket viktigare än public service som det ser ut nu. Hade inte YouTube funnits hade inte de här två fått säga sitt på sitt fantastiska sätt. Vad skulle de ha gjort? Skickat in den till… Aktuellt eller Debatt och hoppats på det bästa… det gör de ju inte för det bästa händer ju inte då. Då får de ju inte sitt sagt på just deras sätt som når… andra än de som tittar på Debatt idag.

Public Service sållar ut det de tycker att folk ska höra på ett sätt som de tycker att de ska höra det på. YouTube låter alla säga sitt, synas och höras och det som är viktigt sprids vidare av den som tycker det är viktigt.

, ,

Lämna en kommentar

Topp 10 take aways från kidscreen

Mina topp 9 take aways från kidscreen är…

1. Barntvbranschen har precis börjat titta på digitala media. Som alltid när man arbetar med en produkt är man frustrerad över att man inte hinner leverera allt man vill så fort som man vill, men ingen annan i branschen har kommit längre. De talare vi har sett denna vecka har också haft genomgående dålig koll på tekniska möjligheter och utmaningar. Vi får se framöver vad det kommer att innebära för tv-branschen. Jag hade velat höra mer idéer till lösningar på just detta.

2. Personalisering står högst på agendan för både marknadsförare, tjänster, plattformar och merchandising. De förändringar som kommer att ske när vi inte kan kontrollera var och när innehåll konsumeras – när inte alla tittar samtidigt – kommer att påverka samtliga dessa parter.

3. Det är otydligt vad man bör mäta och varför för alla parter. Det pratas om engagemang, partnerskap och kraften att fungera i flera olika format på olika plattformar, men ingen verkar veta måttenheterna för detta.

4. Det är stort app-fokus i barnbranschen tack vare betalningsviljan på iTunes, inte minst via mobila device.

5. Barn och unga föräldrar är mer benägna att vilja betala för bra innehåll än äldre målgrupper. Äldre målgrupper är vana vid att allt finns gratis, medan yngre gärna betalar för en bättre upplevelse och ett kvalitativt innehåll, plus att det finns en vana vid att betala för appar över lag. Barn önskar sig också appar, interaktiva spel och tjänster i större utsträckning än tidigare på bekostnad av fysiska leksaker. (Donna Sabine, Ipsos Kids undersökningar).

6. Rovio med Angry Birds framgångssaga är alla merchandisers stora förebild, den perfekta modellen för att ta en interaktiv upplevelse till andra medier.

7. Branschen verkar se på barn och ungdomar som helt nya okända varelser som måste undersökas och analyseras som om de inte hade någonting med tidigare generationer att göra. Stora slutsatser som att ’Det tonåringar har främst i huvudet är frågan Vem är jag? görs utifrån enorma undersökningar.’

8. Barnsäkerhet i sociala medier finns på allas agenda. Några förbiser den totalt och går in för in-app-köp och YouTube-kanaler, medan andra utvecklar barnsäkra browsrar, än dock bara på engelska, varför de är svåra att utvärdera för svenska marknaden.

9. Paneler behöver riktigt bra moderering för att de ska bli livfulla och ge fakta och information som är intressant.

10. Humor är ett universalspråk. Det funkar för alla överallt och när som helst. Jag hade glömt det. Måste börja tänka mer på det.

, , , ,

2 kommentarer

King Content år 2023

Onsdagen på kidscreen startade med hur videotittandet ser ut år 2023. Som idag ungefär blir summeringen av Leigh Anne Brodskys, Finn Arnesens, Elie Dekel och Scott Chambers gemensamma svar. Fast vi tittar inte på broadcast utan online. Finn från Hasbro som ansvarar för att ta Hasbros leksaker vidare till andra former, hade en del klarsynta förutsägelser också. Han, liksom de andra, pratade mycket om vikten av innehållet – att Content still is King, men såg metataggningen som en av de viktigaste avdelningarna i företaget om tio år. Han poängterade hur viktigt det blir att presentera rätt innehåll för rätt publik, att det viktigaste blir att skapa ett personaliserat innehåll och att även annonsavdelningen helt bygger på den information, den statistik, man får ut ur den personaliserade användningen av innehållet. Det finns redan i dag flera företag som bygger sin affär främst på Facebook som är mästare på detta ska kanske tilläggas. Det finns annonsavdelningar som jobbar likt börsmäklare, med att utifrån lajvanalys öka eller minska annonseringen i olika kanaler och som fokuserar på att just få ut rätt annons till rätt segment. Kanske att Leigh Anne med ansvar för Peanuts Worldwide (Snobben) i nya format, känner till detta, eller inte, då hon klagade över att analysen ofta är sen och att hon måste förlita sig på fingertoppskänsla. Vi är nog som Finn menade bara i lindan av personaliserat ’tv-tittar-innehåll’ och det finns mycket att lära från t ex Googles sökningar, YouTubes kanaler och Facebooks annonsering.

Ytterligare menade Finn att Marknadsföringsavdelningen inte längre finns kvar år 2023. Den är ersatt av the Getting Attention department.

Scott från Sesame Street som i måndags pratade om hur de prövar sig fram, tänkte sig att det om tio år kommer att finnas software för vem som helst att kunna skapa bra innehåll med, att vi kommer se tusentals producenter, men att de alla kommer att behöva stöd med att skapa karaktärer och bra historier. Alla har tekniken, men det är svårt att skapa bra innehåll. Det är nog att ta lite lättvindigt på tekniken och dessutom en falsk förhoppning om att utvecklingen och innovationen ska stagnera. Det har många gånger tidigare förutspåtts att tekniken kommer vara lätt för alla, men den har bara blivit mer komplex och den som kan tekniken idag har makten att kunna genomföra något innovativt alls. Jag gissar att Scott tänker på video som ett format som kommer att bestå i det nuvarande fasta format som inte behöver anpassas till olika browsrar, plattformar och device.

king kong

Alla fyra i dagens panel pekar ut att barnen just nu växer upp med ett helt nytt verktyg som ingen av oss har haft access till som små, och Finn gav oss början av en tråden att nysta på. Jag saknade funderingar på hur lifelogging, lifehacking, varje användares dag samt gamification kan komma att påverka videons digitala framtid. Elie från Saban skrattade lite åt att  vi väl ändå inte kommer att se en liten kapsel

med informationsinsamling i huden på någon och där tog det stopp. Jag tror det finns en hel del att tänka vidare kring där. Vi behöver kanske våga föreställa oss beteenden, behov och aktiviteter som idag känns konstiga och kanske tom frånstötande för att se en glimt av framtiden. Vem trodde för tio år sedan att inte bara u

nga utan stora delar av jordens befolkningen flera gånger om dagen skulle skriva vad de åt,

hade på sig och för sig på en plattform där alla i världen kan se och kommentera?

 

, , , ,

Lämna en kommentar

There are bad ideas, but there are no bad IKEAS

Första dagen på kidscreen sammanfattas snabbt. Kanske att den som jobbar med TV hade kunnat reflektera mer över innehållet. För mig var det mycket nostalgi och en dunkel framtid.

Joel Cohen, producent och manusförfattare för the Simpsons, var rolig. ‘There are bad ideas, but there are no bad IKEAS‘ fick mig att skratta… och fundera över djupet i det påståendet…

Två representanter från Amazon Studios ville inte berätta mer på en timme än att de håller på och skapar eget innehåll för barn till sin on demand plattform. Kanske att man ska tacka nej till att ta en timmes panelintervju om man inte vill avslöja några detaljer eller erfarenheter i sitt arbete.

Alex Carloss från Google/YouTube, Barry Blumberg från Smosh – den största kanalen på YouTube, och Brian Robbins från ytterligare en YouTube-kanal – Awesomeness TV berättade om framgångarna med att använda en plattform med stor användarskara och att anlita användarna för att skapa innehåll. De fokuserar alla på Generation C – they who consume, curate and create content. Det blev tydligt att 13-årsgränsen är luddig för dessa kanaler och att YouTube inte jobbar med någon säkerhetsplan för att kunna integrera barn under 13 på ett sätt som fungerar för den seriösa barnbranschen. För att vara krass så är affärsmodellen annonsintäkter på en målgrupp som inte ens är tillåten att använda mediet…

oscarthegrouch

 

Slutligen fick vi träffa Oscar the Grouch med hans livsvän Caroll Spinne

y so

m också har spenderat mycket tid inuti Sesame Streets Big 

Bird. De var båda mycket charmiga.

Och ja, jag gick på Zumban tidigt i morse. Fick lära mig av en fransyska att hetaste träningsformen i Frankrike sedan länge kallas Swedish Fit. Hon hade ingen aning om vad Zumba var däremot. Snacka om att paketera och sälja drömmar och ideal.

, , ,

6 kommentarer

Snart på kidscreen i New York

I morgon kör kidscreen igång med en första dag när deexplores the children’s digital entertainment business’. Jag har som vanligt skjutit på att planera mitt lyssnarschema till sista dagen och sitter nu och djuplodar i agendan. Jag kommer först in på kidscreens separata upplägg som börjar först på tisdag och där undrar jag om det jag ser kan vara sant – och det är det. Först på tisdagens schema står det Zumba! Jag hinner aldrig träna som jag vill och efter en resdag och med flera dagars föreläsningar framför mig känns det helt fantastiskt. Och vad rätt de tänker – för jag kommer att vara mycket piggare och gladare resten av veckan.

I morgon börjar dagen med Robert Safian från Fast Company som ska beskriva Generation Flux och sedan är det mesta på dagens agenda riktigt intressant. Säg till om det är något som ni tror är extra spännande.

kidscreen

,

3 kommentarer

Slottfrihet

Idag satt jag i ett toppsuperhemligt möte. Det handlade om tablåsättning. Det här med fokuset på slottar var en helt ny värld för mig när jag började på TV för två år sedan. På Stardoll ansvarade jag länge för ett massivt detaljerat årsschema med releaseplanen för allt innehåll – dockor, kampanjer, klädkollektioner, möbler, mönster till egna designer, inspirationssidor med mera. Antalet av allt som gick ut gick att optimera utifrån responsen på de dagliga releaserna. Släppte vi för lite saker skrek användarna att vi måste släppa mer. Släppte vi för mycket syntes inte merarbetet i den virtuella försäljningen. Vi visste med tiden vilken färg, stil och typ av innehåll som sålde bäst och sämst, hur ofta vi behövde överraska, när vi skulle relatera till verkligheten, och när vi skulle erbjuda fantasi. Statistiken var min bästa vän i tävlingen mot oss själva. Som ett verkligt inköp och efterfrågan kombinerat med ett modemagasin.

På tv är man begränsad till slottar. Det går inte att optimera broadcast utifrån efterfrågan. Andelen tittare jämfört med andra kanaler är livsviktiga. Det finns inte fler minutrar än dygnet erbjuder och det är bara några få timmar som den stora publiken kan bänka sig framför tv-apparaterna och det program som bäst tajmar målgruppens behov vinner.

Men nu går det. Nu finns utrymmet online att jobba med variation, flexibilitet, tidsobundenhet och optimering på. Ekonomi och rättigheter är alltjämt begränsningar, men utrymmet finns för att erbjuda så mycket man kan till de målgrupper man vill nå. En ny värld står som ett blankt oskrivet papper.

tv-tablå

, , , ,

Lämna en kommentar

Hur fredagsmyser vi utan tv?

Responsen på gårdagens inlägg om frigörelsen från dumburken handlar mest om fredagsmyset – vi saknar att familjen samlas kring något gemensamt. Hemma hos oss plockar vi fram kortleken när vi vill umgås, men då kan förstås inte fyraåringen vara med. Han får sitta med iPaden under tiden. Inte heller blir det på fredagkvällar då vi är för trötta.

Fredagsmys har blivit en svensk tradition som vi ogärna vill bli utan. I Allt för Sverige blev i alla fall jag lite påmind om att det är en rätt trevlig stund som skiljer sig från många andra länders fredagkvällar där farsor äger tv’n för att titta på sport. @karllinder tipsade igår om passup.se som har förstått vikten av vårt fredagsmys och som erbjuder hjälp. Låter lite fånigt tills man hör vad man kan få hjälp med – kylt vitt vin & räkor, tacos med alla tillbehör, senaste dvd:n, dukning med levande ljus, helgstädat hem och renbäddade sängar. OMG vad man vill ha precis det fixat på fredagkvtacosällen! Bara för grannen att komma över med sina barn tänker jag – så kan de kolla på tv medan vi fredagsmyser. Ju fler desto mysigare om man nu slipper städa och fixa.

Idag hängde jag med en pappaledig kollega från svtplay hela dagen för att pumpa honom på allt han kan om barnutbudet i alla de vod-tjänster som han och hans familj har testat de senaste nio månaderna. Det som utmärkte sig mest var deras behov av just en tjänst som förenklar och möjliggör familjemyset – filmer, svensk dubb och möjligheten för hela familjen att delta i att välja film eller program. Familjen med tre barn under sju år splittras inte en kväll utan behöver istället kunna enas, och det verkar inte som att det finns minsta lilla alternativ till tv/video. Snart kommer han dock ha äldre barn som själva väljer vad de vill se och då är han liksom vi andra tvungen att börja leta nya sätt att förena familjen på fredagkvällen. Alla tips och förslag är välkomna – vad gör vi på fredagsmyset när vi inte vill se samma tv-program längre?

 

 

 

, ,

Lämna en kommentar

Bra eller dåliga spel och tv-program

De typiska facebook-spelen anses av gamers vara riktiga skitspel. Vi pratar CityVille, Farmville, PetSociety osv osv. Det är ju inte ens riktiga spel. De är bara replikor på varandra och kräver ingen kunskap av spelarna, det är bara att göra. Men om miljontals människor från hela världen uppskattar spelen, människor som annars aldrig tidigare har spelat spel och som är många fler än de som har kunnat ta till sig de spel som har funnits tillgängliga sedan typ 1980 – är det facebook-spelen eller de tidigare spelen som är dåliga då?

Det här är samma diskussion som pop-konsten på 60-talet. Ett foto som är färglagt, en konservburk, en stulen bänk – är det bra eller dålig konst?

Samma diskussion som public service tv-program. Public service får bara göra bra tv. Är det den folk tittar på, eller den som några få vill att de ska titta på?

, ,

2 kommentarer

Tittare vs Användare – utbudskonferens med SVT

Två veckor in på nya tjänsten som produktägare för barnwebben på SVT har jag just haft en heldags utbudskonferens och jag fick äntligen se ansiktet på flera högre chefer som jag har saknat under mitt år som konceptutvecklare. Ungefär hundra projektledare och programutvecklare från samtliga orter deltog.

Dagen inleddes med Annie Wegelius som pratade om vårt självförtroende som ligger på topp när public service utnämns som förra årets vinnare på flera håll.

Enhetscheferna pratade bland mycket annat om webb och nyheter medan programbeställarna mer har fokus på slottar i broadcast  och profilering av olika genrer. Det är inte alltid lätt att se mötespunkten för tv-tänk och webb-tänk som på många sätt är mycket olika varandra. Tittare vs. Användare.

Efter lunch presenterade orterna de sätt de jobbar med programutveckling på och till slut fick vi ta del av hur processerna har sett ut i några specifika fall. Någonstans i mitten av dagen kände jag mig lite orolig för att tittarna – målgruppen – inte alltid står främst i fokus, utan att idéerna ibland verkar komma från annat håll. Som svar på detta avslutades dagen med att just det barnkoncept som till fullo har utgått från intervjuer med mängder med barn väckte mest intresse och inspirerade vid en gemensam omröstning så jag känner mig trygg med att det ändå finns en allmän önskan om att ställa tittaren i centrum.

Men just i den omröstningen var det ett annat projekt som träffade mig i hjärtat. En kille, lite så vem som helst, som själv ringde upp redaktionen och anmälde sitt intresse för att filma något som ingen annan vågade eller ville. En orädd medborgare som ville få fram en annan sida av en konflikt som utifrån rädslor och publikfrierier alltid vinklas på ett och samma sätt. Någon som i sin litenhet fick chansen att berätta det han visste bara för att den han ringde bedömde att det är public service uppdrag att skildra den andra vinkeln, såg chansen, tog den och kämpade för den. En programutvecklingsmetod som är avhängigt att de som jobbar finner självsäkerhet och mod i att vara en del av uppdraget och kulturen mer än av själva processen.

, , , , ,

1 kommentar