Inlägg taggade historia

Gemensamma berättelser är människans superkraft

Efter att länge ha trott att naturen är full av gudomliga väsen, och ytterligare en tid då Gud har ansetts vara allsmäktig, har vetenskapen lett oss att tro allt mindre på gudar och allt mer på att människan är den högst stående varelsen, upphöjd över djur, natur och andra eventuella krafter. Vi är allt mindre troende och allt mer humanister. Vi tar nu steg för steg från Gud som den enda domaren, till att på egen hand bedöma först vita män som de viktigaste varelserna, sedan vita manliga barn och med tiden även alla andra män och pojkar och till slut även kvinnor och flickor som lika viktiga. De flesta är numera överens om att människor är mer värda än djuren.

Men allt detta är bara påhitt påminner Yuval Noah Harari oss om i Homo Deus – The brief history of tomorrow. Det är likt pengar en kollektiv fantasi som bygger på att många tror på den. Vi föds in i en kulturellt bestämd ordning, som även om förändring går långsamt, går att förändra. Den är inte på riktigt och och det är just den förmågan, konsten att berätta historier och att återberätta dem, som är människans enda superkraft. Det är möjligheten att berätta och tro på en gemensam fiktiv idé som har lett oss fram till det vi är idag.

Ekonomiska system är lika fiktiva, en kollektiv uppfattning. Det var svårt för Columbus att få investeringar i sin första resa, men efter att denna och fler hade lyckats var det många som var villiga att satsa pengar på att de skulle återkomma med stora skatter. Ett kapitalistiskt system var påbörjat.

Credit finansed new discoveries, discoveries led to colonies, colonies provided profits, profits build trust, and trust translated into more credits.

Och likaså etik, menar Harari provocerande, är en sorglig historia av underbara idéer som ingen kan leva upp till.

Most Christians did not imitate Christ, most Buddhists failed to follow Buddha, and most Confucians would have caused Confusious a temper tantrum.

Men kapitalismen verkar vara ett starkt koncept som är lättare att uppfylla målen för. Kapitalismen verkar vara den första religion där människor verkligen gör det som förespråkas.

The new ethic promises paradise on condition that the rich remain greedy and spend their time making more money, and that the masses give free rein to their cravings and passions – and buy more and more.

Vad Harari leder oss fram till att kunna förstå, är att det sätt vi ser människan på inte är beständigt. Religioner av olika slag sorterar och värderar oss. Som humanister har vi sorterat oss högst på skalan, men om det kommer något annat som ger mer eller annat värde, om människan blir värdelös, kan ordningen ändras.

Harari förutser två varianter av framtiden, ett där människan använder tekniken för att förbättra, förstärka, förlänga fysiska och mentala förmågor och liv. Vi är med stor sannolikhet den sista generationen att leva ett naturligt långt liv. Våra barn har stor chans att leva till de är 150 och med tiden kommer människan att kunna köpa sig evigt liv. En kan väl ändå tänka sig att det inte gäller alla, utan att det krävs god ekonomi.

Det andra spåret är att AI överträffar människan och att om vi inte har något specifikt värde att erbjuda kommer vi återigen att jämställas med djuren. I den versionen är det svårt att förstå vad vi sysselsätter oss med, och med tiden kanske vi i bästa fall helt faller tillbaka till fridfullt självförsörjande hushåll.

Homo sapiens has no natural rights, just as spiders, hyenas and chimpanzees have no natural rights.

I som första bok (i serien), Sapiens, redovisar Harari för hur människan som ras inte på ett Darwinistiskt sätt verkar utvecklas för bästa möjliga sannolikhet att överleva, utan utifrån mer slumpmässiga processer, och att det ser ut som att vi inte är på rätt väg. Odling och domestisering av djuren bidrog till mer jobb, mer sjukdomar, mer girighet, mer hierarkier, större krig, mer sjukdomar, mer forskning, mer kunskap, mer krig, mer sjukdomar, mer forskning, mer teknik, mer förorening osv.

Häromdagen när Marielle Franco blev skjuten till döds tänkte jag att det är kört. Det finns ingen ordning. Den som jobbar sig till chansen att förändra och påverka, blir effektivt bortsorterad – inte bara i Brazilien utan överallt, av Trump, Putin, kungar, fundamentalister… Om en inte följer några grundetiska regler är det omöjligt att få till förbättring. Om människor inte längre låter sig samlas under någon gemensam värdering (berättelse, saga, historia) av vad vi tror är rätt och fel, så finns det bara väldigt många människor som bor på en jord där det också bor en massa andra djur. De fiktiva gemensamma idéerna är den enda superkraft vi har.

franco  https://edition.cnn.com/2018/03/16/americas/brazil-politician-killing/index.html

Annonser

, , , , ,

Lämna en kommentar

Två kvinnoporträtt från andra världskriget

Jag läser gärna kvinnoporträtt och blev nyfiken på två kvinnor från andra världskriget. Jag visste ingenting om dem, men att vara gift med Joseph Goebbels väcker automatiskt en del frågetecken. Och en världsdiva är per se normbrytande och därmed intressant läsning.

Magda Goebbels (f 1901) tog livet av sig och sex av sina sju barn – Helga, Hildegard, Helmut, Hedwig, Holdine och Heidrun – dagen efter Hitlers självmord i samma bunker. Frågan i boken är förstås – vad kunde leda henne dit?

Värmländska extroverta flickan Sara (f 1907 d 1981) tog sig via Ernst Rolfs och Karl Gerhards revyer raka vägen vidare till att ersätta megadivan Marlene Dietrich som Tysklands största idol och mest dyrkade filmstjärna. Redan innan hon hade gjort en enda film. Var det rätt eller fel av svenskar och européer efter andra världskriget att fördöma henne som nazistsympatisör? Var det rätt eller fel att förlåta henne några år senare?

Det handlar om två kvinnor som båda två under andra världskriget gjorde sig beroende av och nära Tysklands gapiga propagandaminister.

När Zarah Leander kom till Tyskland var hon som en uppenbarelse från en annan värld. Ni måste förstå, de flesta tyska kvinnor sminkade sig knappt och gick aldrig ut utan huvudbonad år 1937. Och så kom denna vamp från Sverige med rödblonda svallande lockar, långa lösögonfransar och en ogudaktig mörk ögonskugga. Oerhört. Männen blev hänförda, kvinnorna fascinerades.

Magda verkar också till viss del ha haft svårt att rätta sig i den tyska nyordningen. Efter första världskriget öppnades både kvinno- och genusroller upp för nya möjligheter. Genom sitt inträde i arbetslivet kunde kvinnor nu tjäna egna pengar, klä sig för ett mer rörligt liv, röka, köra bil och rösta. Magdas käraste som ung var jude och hon engagerade sig politiskt för den sionistiska saken. Hon blev dock uppraggad av en äldre framgångsrik affärsman, Gunther Quandt, och sannolikt var det pengar och status, en klassresa, som lockade henne till att gifta sig. I äktenskapet ingick två barn från den tidigare bortgångna frun och snart en egen son. De adopterade ytterligare två barn vars föräldrar omkommit. Magda tog ensam (med tjänare förstås) hand om alla barnen och hemmet.

Tio år senare hade hon tröttnat på att det tråkiga hemmafrulivet och såg till att genom otrohet tvinga fram skilsmässa. Men även om hon saknade sammanhang går det ändå inte att förstå varför nazistpartiet lockade från början. Från första gången hon såg Goebbels mässa, var hon betuttad, men inte bara i honom, utan än mer i Hitler.

Hitler själv skulle likt påven visa att han hängav sig åt Tyskland och ingen annan, men han behövde en Tredje rikets första dam som förebild och den rollen ville han att Magda skulle ta. Hon ville vara en del av propagandan för den ariska kärnfamiljen, modern som sköter hem och barn, trots att hon hade utövat och förkastat den rollen för egen del. Föll hon för de coola lite farliga killarna och spänningen i det eller vad hände? Det är begripligt att hon (med trotsig ögonskugga) trivdes med att bli beundrad av folket och spelade en roll för det, men det finns ingen riktig god förklaring till varför hon inte accepterade alla flyktmöjligheter för henne och barnen vid Tysklands kapitulation. Hon såg bara inte något rimligt liv utan Hitler som ledare.

Zarah uppfyllde med råge regimens avsikter med henne. Det gällde inte bara intäkterna, utan även den verklighetsflykt hon erbjöd biobesökarna: I de tusentals tyska biosalongerna satt män som svärmade för Zarah och kvinnor som drömde om att vara lika vackra som hon. Där satt också de homosexuella männen och dyrkade den svenska stjärnan, hon som med sin sensualism, sin resliga kropp och sitt röda hår stod så långt från tidens kvinnoideal. Med sin mörka röst uttryckte hon en själens smärta. De kände igen sig i hennes lidande, det påminde om deras eget utanförskap.

Även Zarah antog medvetet rollen i propagandan. Det är inte säkert att hon visste vilken roll hon tog. Goebbels var ganska klyftig och duperade ett helt folk med just drömfilmsstrategin. Det är också högst möjligt att hon som ensamstående försörjande tvåbarnsmamma främst av allt höll fokus på bästa möjliga ekonomiska potential och karriärsutveckling. Kanske var hon affärskvinna före allt annat. Men med tanke på alla de övriga tillfällen, utöver sitt filmkontrakt, som hon tackade nej till, det konstanta trasslet hon bibehöll för att hon inte gick med i fackförbundet (likställt med nazistpartiet), försäkringen om att kunna återvända till Sverige och att hålla barnen utanför junta och tysk skola, är det solklart att hon visste precis vad som pågick i landet hon jobbade för.

Den som fick så höga gager, till största delen i utländsk valuta, kan inte utan orsak kallas profitör. Hon var strålande propaganda för ministeriet med samma namn. För dem var också filmstjärnan ett medel att nå sina ändamål.

Jag föreställer mig att Magda och Zarah är två begåvade kvinnor som utan att förstå sin roll i en historia som ännu inte har nått sitt slut, under sju års tid möjligtvis tänker att de utnyttjar systemet för egen vinnings skull, för att nå sina mål. De får leva livet, hyllas och beundras av precis alla och blundar för sina bidrag i den hemska helhet som de inte ens sympatiserar med, eller snarare motsätter sig. Och från allra första stund är det för sent att ändra sig. Svaret är kanske så enkelt som att de sålde sig till djävulen.

Kanske vi har motsvarigheter i vår online-utveckling idag som blir obegripliga först i framtiden.

Magda Goebbels – en biografi

Se på mig – en biografi över Zarah Leander

 

 

, , , , ,

Lämna en kommentar