Inlägg taggade effektivisering

Trello – att-göra-verktyget för allt att göra

Vi har under året som gick prövat olika agila metoder och verktyg för att det ska stämma överens med den arbetsgrupp och de flöden vi har. Vi bytte scrum mot kanban på grund av att det var svårt att uppskatta varje sprint i en ständigt lärande process och att det var svårt att jobba i fasta sprintar när det var svårt att tidsuppskatta. Vi löste att vårt team är stort och innefattar såväl konceptutvecklare som tekniska utvecklare, id, designer och redaktörer med delade retrospectives – ett för utvecklarfokus och ett konceptuellt/redaktionellt och så träffas vi en kvart på slutet för att stämma av vad som lyfts särskilt i varje grupp. Funkar. (Själv är jag  övertygad om att just den kombinationen är en viktig del av att bygga bra. Vi har två målgrupper – redaktörer och användare – och med det här stora teamet skapar vi förståelse och kunskap vi annars hade haft svårt att fånga upp snabbt.)

Men den förändring som jag upplever uppskattades mest var bytet från JIRA till trello. Trello visualiserar processen. Arbetet blir just så spellikt som scrum och kanban är – med tydliga delmoment, progression och målbilder – och så är tavlan äntligen tillgänglig överallt, när som helst – det går att visualisera för alla.

Nu använder vi trello till allt möjligt – övergripande roadmaps, förväntningar över tid, konceptutvecklarnas todo-listor, dekorera kontoret-uppgifter. Allt får en lapp (story), varje lapp får en ägare och alla lappar sätts i rätt kolumn med rätt rubrik – länkade till den information som behövs och med deadline-datum. Alla kan se vad vi gör, ingen kan missa.

Vår process nu är att varje utforskning får en EPIC-lapp som till slut kan innehålla väldigt mycket, allt från grundfunktionalitet till drömmar som kanske aldrig kommer att realiseras. När en EPIC är klar flyttas den från kolumnen Koncept/ID till en To Do-kolumn. Därifrån bryter vi ut mindre epics, del för del allt eftersom de prioriteras för utveckling. Slutligen när det är dags att utveckla bryts denna ned till minsta möjliga stories, någon ska till design-kolumnen och andra direkt till utveckling – det kan bli många. Flödet är alltså sällan linjärt utan hoppar lite fram och tillbaka – och det är helt ok. För det funkar.

När man jobbar på så små delstories märker man dock att det är lätt att tappa helhetsbilden. Det gäller att påminna om att varje liten story är en del i en större helhet som kommer att skapa något fantastiskt för användaren när det väl är ute. Många små delar syns inte när de deployas, de bara finns där och kan verka obetydliga. Det här är just nu den största utmaningen – vi måste sätta ut tydliga milstolpar så att vi får fira.

trello

trello

Annonser

, , , ,

3 kommentarer

Krypande upptäckare till yrket

Det var bitvis lite rörigt på jobbet under 2012. Inte så konstigt inser jag när jag läser vår teknikchef Franks sammanfattning av året på SVTi. Nytt CMS, byte av CDN-leverantör och byte av driftansvar på ett år. Korta termer som innebar ett gigantiskt arbete.

Parallellt med dessa tekniska utmaningar byggde vi också en helt responsive sajt – något som inte så många i världen tidigare hade byggt. All HTML, CSS och Javascript som låg i det nya CMS’et slängdes ut och ersattes med ett helt nytt sätt att tänka.  Just nu finns det några stora byggen ute, men för två år sedan när vi började fanns det inte mycket erfarenhet att hämta från andra, utan det blev en hel del upptäckter på vägen. Vi bygger för tillgänglighet, men ur det kommer för mig kanske den största aha-upplevelsen – den utökade tiden det tar att testa på alla plattformar med alla browsrar. Jag drömmer om regressionstester på nätterna för att testningsträsket ska lätta. Att bygga responsive tar tid.

Den stora utmaningen för barnkanalen.se nu är att göra riktigt smart responsiveness – att få de olika mobila lägena att bli så lika native-appar som möjligt medan de tar mer form och yta i anspråk i de större lägena. Det är inte egentligen likheten med native-appar som är målbilden, utan att erbjuda den tighta, slimmade och enkla navigation som en native-app ofta erbjuder – därför att man har byggt dem mobile first. Där vill jag inte påstå att vi är ännu.

Men så är det ju också mer än ‘bara’ video och layout som ska vara responsive. Spel, pyssel och annan interaktivitet ska också fungera på alla plattformar. Och där blir det tricky igen. De tillgängliga alternativen till flash är inte så långt utvecklade ännu. Vi har under året prövat oss fram i så små steg som möjligt med små fristående generiska html5-applikationer som vi kan arbeta redaktionellt med – en målarbok och ett quizz. Det är knepigt att få ljud att direktsynka vid interaktion och likaså att komma ifrån ett visst eftersläp i snabbare interaktion, men det går, det vet vi nu. Det visste vi inte innan. Alternativet är att porta en flash-produktion till android- och iOS-appar. Blir begränsningarna för stora med den responsiva lösningen är det nästa steg att pröva.

Emellanåt känns det som att vi kryper och hoppas på att vi snart lär oss att gå. Samtidigt är det fantastiskt roligt att inte veta – att upptäcka – och mest vara bra på ett förhållningssätt.

– Vad ska du bli när du blir stor då lilla vän?
– Upptäckare – och bra på ett förhållningssätt tänker jag.

 

 

, , , , ,

2 kommentarer

Mammor snackar releaseförfaranden

Idag hände något helt nytt. Jag tog en promenad med grannen – en mamma till något av barnens klasskamrater. Det har jag gjort många gånger förut, men det har aldrig tidigare hänt att jag har pratat releaseförfaranden med någon av mammorna i området. Efter att vi hade avhandlat marsvinspassning och hämtningar och lämningar med eller utan pulka kom vi in på om vi på svti pratar om releaser eller deployment. Det visade sig att mitt mammasällskap jobbar som release manager tidigare på SAS och nu på SEB. På vilka dagar releasar ni? undrade hon.

Framåt fikat kom min man in i samtalet också – de båda releasar varannan vecka på torsdagar. Fredagar vill man ju inte releasa på om något går fel som man måste åtgärda direkt. Vi på SVTi är stolta över att kunna releasa varje vecka, men på tisdagar – om vi av någon anledning inte kan releasa på tisdagen hinner vi fixa det till torsdagen och får till en release då. Däremot har vi haft problem med ansvarstagande vid varje release. Det går på rullande schema från team till team, ett nytt team har ansvaret varje vecka, och då har inte alltid de övriga teamen intresse och fokus på att se till att allt fungerar. Det är just det mamman här har som tjänst – att äga releasen och säkerställa att alla team har förstått vad den kod de ska släppa ut kommer att innebära för alla parter – och vad det kommer att innebära för alla parter om det inte blir en release.

I den här diskussionen ingår naturligtvis frågan om hur testningen fungerar. Hos oss finns det en testare per team som utifrån protokoll går igenom alla funktioner som är kritiska. När vi bygger svt.se responsive resulterar det i enormt mycket testning – på alla plattformar, med en uppsjö av browsrar i olika versioner. På SAS viktavvägningssystem fick det helt enkelt inte finnas buggar eftersom det inte går att riskera att planet blir för tungt…

Testare är således ett mycket viktigt yrke. Och release manager likaså.

Tack för kaffet.

Lägger i efterhand till barnteamets ex scrum master Yassal Sundmans detaljerade inlägg om den knackiga vägen till bättre releaseförfaranden på SVTi.

Pet-Guinea-Pig-marsvin_framifran

, , ,

8 kommentarer

Erbjudanden via face recognition

Jag kan inte tro att människan som sådan vill låta sitt ansikte registreras för att få lite erbjudanden. Jag tycker ju att Groupon är irriterande nog. Men om jag erbjöds kundtjänst utifrån behov tack vare face recognition…

<p><a href=”http://vimeo.com/47133014″>Check-In with Your Face</a> from <a href=”http://vimeo.com/redpepper”>redpepper</a&gt; on <a href=”http://vimeo.com”>Vimeo</a&gt;.</p>

, , ,

Lämna en kommentar

En relevant, bra och tillgänglig verktygslåda för lägre stressnivå

Vi fick en enkät med frågor om vi kände oss stressade på jobbet. Hur bra sover du på skalan ett till fem? Hur många timmar övertid jobbar du varje vecka? Har du regelbundna avstämningar med din chef?

Jag jobbar på en arbetsplats som ställer väldigt lite krav på leverans jämfört med kommersiella it-företag (jo, jag vågar göra den generaliseringen). Jag jobbar i en riktigt trevlig human, respektfull och verklighetsrelaterad miljö. Det finns aldrig något tvång att jobba övertid och det är ingen som ens blinkar när man tar ut föräldradagar eller vabbar eller jobbar hemifrån. Det är bara det att det inte går att jobba hemifrån. Våra verktyg är låsta till arbetsplatsen. Statistik, gemensamma servrar, min kalender och mejlen är ibland helt omöjliga och ibland väldigt svåra att få tillgång till hemifrån, vilket skapar stress trots den fria och öppna inställning som genomsyrar arbetsplatsen i övrigt.

Det tar dessutom mellan 6 och 25 minuter att starta upp datorn på morgonen tack vare synkroniseringar av interna system. Jag kan inte ladda ner de verktyg som skulle underlätta mitt arbete väsentligt, så som t ex Skype som jag skulle kunna göra mig lättillgänglig för externa parter även om telefonen inte fungerar för tillfället. Istället landar minsta lilla fråga i den oändligt växande mejlboxen.

Bra verktyg och flexibla möjligheter att anpassa verktygslådan utifrån personliga behov är väsentligt idag för att vi inte ska bli stressade.

, , ,

Lämna en kommentar

Tittare vs Användare – utbudskonferens med SVT

Två veckor in på nya tjänsten som produktägare för barnwebben på SVT har jag just haft en heldags utbudskonferens och jag fick äntligen se ansiktet på flera högre chefer som jag har saknat under mitt år som konceptutvecklare. Ungefär hundra projektledare och programutvecklare från samtliga orter deltog.

Dagen inleddes med Annie Wegelius som pratade om vårt självförtroende som ligger på topp när public service utnämns som förra årets vinnare på flera håll.

Enhetscheferna pratade bland mycket annat om webb och nyheter medan programbeställarna mer har fokus på slottar i broadcast  och profilering av olika genrer. Det är inte alltid lätt att se mötespunkten för tv-tänk och webb-tänk som på många sätt är mycket olika varandra. Tittare vs. Användare.

Efter lunch presenterade orterna de sätt de jobbar med programutveckling på och till slut fick vi ta del av hur processerna har sett ut i några specifika fall. Någonstans i mitten av dagen kände jag mig lite orolig för att tittarna – målgruppen – inte alltid står främst i fokus, utan att idéerna ibland verkar komma från annat håll. Som svar på detta avslutades dagen med att just det barnkoncept som till fullo har utgått från intervjuer med mängder med barn väckte mest intresse och inspirerade vid en gemensam omröstning så jag känner mig trygg med att det ändå finns en allmän önskan om att ställa tittaren i centrum.

Men just i den omröstningen var det ett annat projekt som träffade mig i hjärtat. En kille, lite så vem som helst, som själv ringde upp redaktionen och anmälde sitt intresse för att filma något som ingen annan vågade eller ville. En orädd medborgare som ville få fram en annan sida av en konflikt som utifrån rädslor och publikfrierier alltid vinklas på ett och samma sätt. Någon som i sin litenhet fick chansen att berätta det han visste bara för att den han ringde bedömde att det är public service uppdrag att skildra den andra vinkeln, såg chansen, tog den och kämpade för den. En programutvecklingsmetod som är avhängigt att de som jobbar finner självsäkerhet och mod i att vara en del av uppdraget och kulturen mer än av själva processen.

, , , , ,

1 kommentar

Tillit och Ramverk för innovationsförmåga

Jag fick en mycket anonym och icke informativ inbjudan till ett runda bordet samtal på Vinnova i slutet av december. Jag googlade Vinnova

VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och ska öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige. Vår uppgift är att främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem.

Det lät spännande utan att jag hade en aning om vad det var vi skulle göra eller varför jag var inbjuden. Det visade sig vara ett femtiotal personer från diverse företag som träffades under en dag och i olika gruppformat diskuterade vad som krävs för att en organisation ska ha en stark innovationsförmåga.

Vi kom från SEB, Volvo, Alfa Laval, WSP AB, Strandkliniken, Stora Enso, Scania, Avalon Innovation, Fiber Optic Valley, ASSA ABLOY, Saab, Triple Steelix, Centigo, Ecofin, Transformator, Sweco, BeFo, SECRAB, Luleå tekniska universitet, Kandel Group, Ericsson, Sparbanken ABB, Incessus, LOOOP, Pfizer, Arla, Skogfors, Skånes Livsmedelsakademi, LogicaSivers, IMA, Cultmedia Information, Innventia, SCA R&D, AstraZeneca och så jag från SVTi och tidigare Stardoll.

Min morgon började tillsammans med en raketforskare, en hr-chef från SEB och en organisationskonsult. Det hade jag inte trott när jag vaknade den morgonen. I små och stora grupper diskuterade vi

Ledarskap, organisation och kultur
Tre teman dominerade diskussionerna på den första frågeställningen

– processer för att testa, prototypa, a/b-testa och mognadsfasbedöma lyftes fram, för många som en väg till modet att våga göra nytt.

Chefer säger att de vill främja innovation men fan den som kommer med idéer – helst vill man bara få köra på så som man har bestämt och ingen ska säga något på vägen.

– sammanfattningen ovan från en deltagare ledde vidare till önskan om transparens och tydlighet för att de anställda ska ha samma ramverk och förståelse att verka inom som ledningen och på så sätt kunna tajma nya idéer rätt. Och därmed få gehör och rätt att genomföra.

– dialog med ledningen – att ge cheferna information om vad de anställda behöver för att kunna jobba framåt och tvärtom – vad cheferna behöver av teamet.

Gränsöverskridande samarbeten
Utrymme för entreprenörstypen var det som slutligen blev kärnan i gruppernas gemensamma diskussioner. Två tydliga problem för detta är att
– en fristående part behöver få tillit och mandat, vilket kan vara svårt med flera beställare och stake holders
– i den traditionella organisationen är inte entreprenörstypen särskilt populär utan mest besvärlig. Den typ som önskas och främjas är den som utför det som står på att-göra-listan utan att ifrågasätta eller komma med egna kreativa idéer och tillägg.

Mätning och styrning av innovation
Egentligen var alla rätt överens om att det är riktigt svårt att mäta innovation på ett vettigt sätt, mycket beroende på att tajming är en svårmätt parameter, samt att antalet innovationer inte på något sätt påvisar framgång.

Efter dagen grävde jag vidare på Vinnovas sida och hittade en rad intressanta publikationer, där bl a mätning kommenteras spännande

Effektivisering och förbättringar respektive förnyelse och innovation är två radikalt olika processer och bör också mätas och följas upp på helt olika sätt. Medan en effektivisering bör leda till en förbättrad lönsamhet i årets resultat, kan en förnyelseprocess i stället leda till ökade kostnader och därmed försämrad lönsamhet på kort sikt. Förnyelse och innovation syftar till en utveckling av företagets affärsmodell så att en framtida högre lönsamhet kan säkras men också till att säkra företagets position gentemot konkurrenterna. Effektivisering och förnyelsearbete bör således följas upp med radikalt olika uppföljningsparametrar.

Två återkommande nyckelord följde med mig hem efter dagen TILLIT och RAMVERK.

, , , , ,

Lämna en kommentar